Hej! Lördag kväll! Jag har i en timmes tid legat och scrollat på telefonen, helt medvetet! Jag kollade på The Social Dilemma i veckan och stängde av prick varenda notis efter det och plockade upp en bok. Bakade bröd med barnen, cyklade till en lekpark och kollade när de lekte. Såg alla små saker som gör mina barn fantastiska. Såg dom klättra och kramas och skratta och springa.
Jag gör det ofta, inte alltid, herregud vem orkar kolla på en femåring och en treåring hela dagarna hela tiden. Men ibland behöver man en påminnelse, när det har blivit lite mycket tid framför telefonen. Mina barn är duktiga på att påminna mig. Bankar mig i huvudet, klättrar upp på min rygg, slår ett syskon.. hoppar upp och ner i soffan när tvn varit på för länge, tjatar om att gå ut. Och ut går vi, i regn och sol. Cyklar runt i staden, stannar och plockar upp fina löv. Träffar kompisar i lekparken, dricker kaffe, puttar på gungan, jagar skrattande genom lövhögar.
Trots mörkret och kylan som kommer smygande har vi en bra period just nu. Efter en lång och konstig sommar så har vi fått tillbaka rutiner och vågar träffa människor, behöver inte tjata på barnen om att inte gå för nära, tvätta händerna, ta inte på allt. Vi har släppt ner axlarna något, tar det fortfarande försiktigt. Går inte ut hela familjen på restaurang, träffar samma vänner varje dag, använder munskydd på offentliga platser.. men vi lever nu. Det måste vi, vem vet hur länge detta kommer hålla i sig. Vi måste låta barnen vara barn. Låta barnen leka med kompisar, klättra i klätterställningar, smaka kex av sina vänner, gosa med en kompis bebis mjuka kinder. För hur ska vi annars kunna återhämta oss efter det här året. Det är bara ett litet år, en kort tid, men tänk om den här tiden är den allra sista tiden vi har. Vi måste göra det mesta av prick varje sekund. Om det så är att låta barnen stanna uppe en stund till, somna på din arm. Eller scrolla på telefonen när huset blivit tyst, kolla på en film, läsa en bok, ta ett bad. Allt räknas, men se till att det är DU som bestämmer vad du gör, ingen annan.
Say it out loud