God morgon! Hoppas jag i alla fall. Jag skriver nämligen detta inlägg igår kväll, medan jag ammar Nate som sovit första delen av natten riktigt bra! Kanske har vi tagit oss igenom den värsta delen i den här fasen och i samband med att jag försöker proppa han full med gröt på kvällarna så sover han liiiiite bättre. Jag tänkte förresten på det igår när jag satt och matade honom med blåbärsgröten i köket. Chloe var med sin far och det var bara jag och minstingen. Minstingen som blir matad istället för att få äta själv. Visst, han plockar såklart med en del mat, men inte på det sätter Chloe gjorde (som iofs vägrade att bli matad så vi hade inget annat val än att låta henne äta själv). Nate får gröt på morgonen och på kvällen som jag matar honom med, däremellan barnmatsburkar eller mosad potatis/morot/broccoli och lite plockmat. Jag hade gärna låtit honom plocka mer själv, men det är så svårt när det är så mycket som han inte kan äta! Jag hoppas han kommer växa från allergierna snart.. Sen är det ju det faktum att jag inte har samma tid som jag hade när jag bara hade ett barn. Jag hinner inte sitta och kolla på när Nate äter mosad mat i evigheter och sen tvätta hela han och halva köket, eftersom Chloe också behöver hjälp eller vill gunga eller leka med playdoh. Även, jag erkänner: jag orkar inte tvätta eller städa eller skrubba på samma sätt som när det bara var jag och Chloe. Jag måste liksom göra det ändå, jag orkar inte addera ännu mer städ just nu.
Igår hade jag dock både tid och ork och han fick gräva runt lite i gröttallriken med sin sked innan vi gick upp och tvättade av oss.
Är det någon annan än jag som har insett att man inte hinner (eller orkar) med allt som man hann med när man bara hade ett barn? Haha, listan kan bli lång – jag får återkomma till det i ett eget blogginlägg!
Say it out loud