Angelica

Sápmi – Sverige – Irland

Det där med tids-schema och rutiner.

Nu börjar dagarna se mer eller mindre likadana ut här hemma hos oss. Eller, det gör dom inte alls, men tidsmässigt har vi fått in en bra rutin när det kommer till matstunder och sömn. Eller, så är det egentligen inte heller. I verkligheten så vaknar Chloe vid olika tider, vissa dagar sover hon en lång stund på dagen, andra gånger en kort stund och ibland två korta stunder. Vissa dagar äter hon hur mycket frukost som helst, kanske gröt men mest äggröra och kanske en macka med ost och skinka, lite banan och smoothie, massa vatten. Ibland äter hon ingenting och lekar hela morgonen fram tills lunch när hon slänger i sig en hel tallrik med gårdagens middagsrester – eller så slänger hon det på golvet och somnar med endast ostbitar hon hittat på golvet i magen. Ibland är vi hemma en hel dag och hon sover flera timmar på dagen i vår säng, eller så är vi i stan och hon sover en halvtimme i vagnen, eller så sover hon en kvart i bilen och är omöjlig och stingslig hela dagen. Eller så skriker hon av skratt och totaldäckar klockan 22.00 om hon inte snällt går och lägger sig som en normal ettåring kl 19.00 och sover nästan hela natten. Ibland vaknar hon en gång, ibland är hon vaken tre timmar mitt i natten, eller så sover hon som att hon aldrig sovit tidigare

 

Dagarna ser minst sagt olika ut när det kommer till tider, men trots att det låter helt snurrigt så har vi rutiner som inte är tidsbundna. Vi äter frukost och yogar på morgonen och sen får hon sova när hon är trött – oftast efter lucnh vid 12-tiden men ibland redan vid 9. På kvällarna är det gröt och gos och amning och tandborstning och sen myser vi i sängen tills hon somnar, och det går bra nu! Ibland tar det tio minuter och ibland två timmar. Men hon är aldrig ledsen och gråter stora tårar när hon ska sova längre, och det är huvudsaken.

 

Jag är så glad att jag har möjlighet att följa Chloe och hennes behov. Vi måste inte passa tider eller stoppa in henne i en förskole-mall och för oss är det helt perfekt. Jag kan inte säga att jag njuter varenda sekund varje dag, det är inte alltid en dans på rosor. Men det är värt det, allting. Vi har en trygg, glad dotter som sällan är ledsen och jag är så stolt över varenda liten bit av den underbara flickan hon är. Mest stolt blir jag nästan när hon sätter sig ner på golvet och ryter ifrån om hon inte får som hon vill. Lilla flickan med det stora humöret. Tänk att hon vågar bli arg på oss – hon vet att vi älskar henne ändå.

 

DSC_0122DSC_0120

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Angelica

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats