Idag började dagen helt grå. Jag var irriterad av ingen anledning alls och blev förvirrad när Chloe plötsligt inte ville sova innan lunch utan efter istället. Jaha sa jag och tänkte i mitt stilla sinne att jag måste få in i mitt huvud att barn är oberäkneliga och alltid byter beteende när man tror att man har kommit på hur dom funkar. Så vi åt lunch tillsammans och sen somnade hon och sov nästan tre timmar. Under dom tre timmarna lyckades jag peppa upp mitt humör med kaffe i solen och en ljudbok. Ja, det var kanske en halvtimme av dom tre timmarna, jag hann också tvätta och framförallt rensa skafferi-lådorna. När lillpigan vaknade var jag på ett strålande humör och vi fick en så mysig eftermiddag tillsammans. Mellis och promenad och solsken och lek. Jag vet verkligen inte varför mitt humör pendlar värre än när jag var gravid vissa dagar (nej jag är inte gravid igen jag ska ju för tusan gifta mig i höst), men jag ,åkte försöka hantera det bättre än idag. Frukost, kaffe och yoga på morgonen gör allt bättre men när Chloesan inte är med på noterna blir det svårt. Men det är väl så mitt liv är nu, styrt av en liten människa på under en meter. Tokigt. Men jag skulle inte byta ut min lilla chef mot allt guld i världen.
Att ha en dotter är nämligen det vackraste som finns.
Say it out loud