Alltså igår var en riktig skitdag. Eller, jag kan inte säga att den var sämre än någon annan men gravidhormonerna härjade vilt just igår. Det är faktiskt det jobbigaste med min graviditet, att mitt humör snabbt som tusan kan gå från toppen till botten. Man kan tro att det mest går ut över C, men det är nog jobbigast för mig som har det i kroppen. Jag blir (än så länge) inte arg på honom, utan ledsen på världen. Så innibomben ledsen på hur världen ser ut och ja, ibland inte på något särskilt. För några veckor sedan blev jag ledsen över att jag inte har ett jobb, och innan det började jag gråta för att vi skulle promenera till affären istället för att ta bilen (det tar 10 minuter, Max!)
Ja ni ser, det är inte alltid lätt med en liten kotte i magen som fipplar med min redan hormonella kropp. Ofta går det över med lite mat eller sömn (jag vet inte hur många gånger C har gått och lagt mig, på allvar) men ibland behöver jag bara grinar att få det ur mig. Vi får se hur länge det håller i sig, och ni som ska träffa mig behöver inte oroa er. Jag försöker verkligen att inte låta det gå ut över någon annan än mig!
Och mannen som hjälpte mig att göra kotten som fipplar med hormonerna. Det är faktiskt inte mer än rätt, om ni frågar mig.
men oftast är jag glad!
Say it out loud