Vilken redig semester vi har här hörni! Sen jag skrev sist har jag varit på studentfirande och sen weekend i Stockholm med tillhörande möhippa. Jag har märkt kalvar i både Idre sameby och i Mittådalen och tyvärr varit tvungen att ställa in den planerade Stockholmsresan pga en av dom där kalvmärkningarna. Men så går ju livet och barnen är lika glada för det och det är liksom huvudsaken när man är förälder. Idag när jag satt på studsmattan här hemma hos min äldsta syster (vi ska f.ö. UTAN tvekan köpa en studsmatta när vi kommer hem) och applåderade åt mina barn och min systerdotter när de gjorde tricks så kände jag in i själen hur lycklig jag är när barnen mår bra. När dom skrattar och klättrar och hoppar och kastar lasso och springer och leker med barn de just har träffat. Chloe har vuxit en hel dm den här sommaren och pratar så folk förstår på både engelska och svenska. Det är verkligen som att det plötsligt klickade till och nu är hon så mycket större. Tar hand om alla sina små kusiner och är så otroligt fin med alla hon träffar. ”Hej! Vad heter du?” säger hon till prick alla vi möter. Sociala, älskade lilla gullmunk.
Medan Nate har blivit lite av ett åskmoln senaste veckan. Men det är ju skönt att de iaf turas om. Och gullig är han, det ska han ha.
Så ja, nu är vi hos min storasyster i Sveg efter att ha märkt kalvar och bestigit berg och åkt karuseller och varit på marknad. Drömsommaren fortsätter.
Just det! Ciaran är här också! Äntligen!
Åh så underbart det låter :). Ni tycks verkligen ta vara på livet så där. Låter helt underbart att få befinna sig så där nära naturen, någonstans är det ju där människan hör hemma. Tror det gör så mycket för själen verkligen :).
Hur går kalvmärkning till? Är barnen med på det också? 🙂
Fint att få läsa ett blogginlägg från dig igen, även om en ändå har lite koll via Instagram och WhatsApp. Underbar sommar verkar ni ha, så glad för er skull! Puss!