Sápmi – Sverige – Irland

Höftinflammation, som värsta gamla mannen.

Inte en lugn stund här inte. Idag var tanken att påbörja packningen på riktigt, igår köpte jag nämligen kanske 10 par byxor åt barnen så nu är dom kittade. Men istället har jag och Nate spenderat dagen på sjukhuset. Han var vaken igen inatt vid 3.30, och väckte Chloe som sov inne hos oss, men den här gången var gråten annorlunda. Han var helt otröstlig. Efter ett tag hade jag lokaliserat skrikandet till vänster ben och fram tills jourläkaren öppnade kl 9.00 sov och ammade och bar jag – sen åkte vi dit. Läkaren tog en snabb titt och skickade oss vidare till ICU (akuten) i Limerick. Chloe hade då somnat på soffan (hon hade ju varit vaken sen 3.30 och kollat på Paw Patrol) så jag åkte själv med Nate.

Vi var först in på akuten men det tog ändå över 3h (vilket är snabbt för att vara akuten jag vet men ändå) innan vi var påväg hem igen. Då hade läkare känt och klämt och vi fick röntga höfterna men allt såg bra ut så läkaren trodde att han har fått en inflammation i höften. Eftersom han vid det här laget kunde röra på benet och vifta på tårna (Nate alltså, säkert läkaren med men det framgick inte) så fick vi paracetamol och sen fick vi åka hem igen. Det kommer med största sannolikhet gå över på mindre än en vecka och läkaren var otroligt bra och trevlig och inte alls sådär stressad många läkare kan vara. Det gick alltså bra, alltihopa.

Men nu har vi en pojke här hemma som har ont i vänster ben/höft och alltså inre kan stödja alls på benet. Det förstår såklart inte han och blir fruktansvärt ledsen så fort han inser att det gör ont att försöka krypa/gå/stå/röra sig. Det blev en lång eftermiddag efter att Ciaran hade åkt till jobbet. Den bestod mest av att försöka få Nate att sitta någorlunda stilla och alltså ge honom nya leksaker var tredje sekund – och samtidigt ha Chloe i knäet som ville visa saker och behövde bli sedd och hörd. Att jag hade varit vaken sen 3.30 gjorde inte saken lättare men vet ni jag klarade det. Jag har nu två sovande barn i en varsin säng. Dom är mätta och torra och fick båda två somna inlindande i mig och tvättmaskinen är igång och disken hopplockad och jag har borstat tänderna och nu ska jag gå och sova. Nate ska få amma exakt så många gånger han vill inatt och jag hoppas att Chloe stannar i sin säng så hon får en god natts sömn. Helst vill jag också få sova hela natten men jag nöjer mig med om Nate har en lugn natt.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats