Åååh nu känner jag mig sådär dålig. Chloe vägrade somna i sängen nu efter lunch, och jag blev Tillslut tokig på henne. I vanliga fall är det inga problem, på dagen somnar hon snabbt, men idag grät och skrek och slogs hon så jag tillslut fick nog och argt gick upp med henne igen. Nu har jag fått i mig lunch och Chloe är på barnvagnspromenad med sin pappa. Jag känner mig lite bättre men vill fortfarande gråta lite över hela situationen. Hur ska jag göra för att inte bryta ihop när hon inte gör ”som jag vill”?
Varför blir det ens så här? Varför får jag panik och blir asledsen när hon inte somnar eller äter eller beter sig som vanligt. Hon är ju ett barn, saker och ting kommer ändras hela tiden så jag måste hitta ett sätt att klara av det. Vad gör det egentligen att hon inte somnar på dagen (jo det kan jag tala om för er hela kvällen och framförallt natten blir ännu mer kaosartad) om hundra år. Nej jag måste lära mig att hantera sådana situationer och inte få panik och vilja lägga mig ner och grina. Hon var väl inte trött.
Jo, hon var helt slut och somnar hon i vagnen kommer hon sova Max 40 minuter och sen vara trött och grinig hela eftermiddagen. Men skit samma, sova får jag väl göra när hon gift sig och har någon annan som får ta hennes trött-duster. Ha.
Hur ska jag göra?
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Ja, barn som inte vill sova är verkligen inte roliga att ha att göra med. Jag har tyvärr inga goda råd att ge, tror dessutom att min stil är lite hårdare än din. Eller nä, det vet jag väl inte, vi har ju inte samma unge och kan omöjligt jämföra. Men ja, frustrerande som fan emellanåt så jag förstår dig och tänker på dig och tror att detta också kommer att gå över. Puss!
Tack Jess. Det är ju egentligen bara det som andra kan göra för att hjälpa mig. Klappa mig på axeln och säga att jag gör mitt bästa och att det kommer att gå över. Puss på oss vilka fina mammor vi är till våra döttrar!