Så var måndagen så gott som slut och jag ligger i ett mörkt rum och lyssnar på min sons snusande andetag. Jag har storstädat hans spjälsäng och har lagt honom där med förhoppningarna att han ska sova en stund i den. Jag höll på att bryta ihop när jag fick vara hans levande napp igen ikväll så tillslut gav jag honom hans snutte (som han ärligt talat inte bryr sig nämnvärt om) och stoppade i en storlek större napp och bara la ner honom i sängen. Så ba, somnade han.
Så nu sover han och Chloe efter en fin dag. Mattan i trappen och hallen är alldeles fin och gosig (jag ska visa bilder sen) och vi har myst framför tvn och varit i lekparken. Till middag blev det riktig husmanskost, biffar och potatismos. Jag gjorde grönpepparsås på stekskyn och havregrädde – ovanlig smak alltså. Inte nödvändigtvis dålig, men inte var det någon gräddsås inte. Jag börjar bli matt över vad tusan han kan vara allergisk mot, så jag ska pallra mig tillbaka till vår läkare. Dock drar jag mig lite, han sa ju att det typ var omöjligt att få tid hos en dermatolog och att komjölk inte går över i bröstmjölken. Så jag är lite tveksamt inställd till honom just nu. Men ska vi få en remiss till sjukhuset så är det genom honom vi måste gå så jag får väl gå dit och sitta i väntrummet i sjuhundra år en dag helt enkelt.
Annars går dagarna, veckorna, och innan vi vet ordet av är det april och vi får besök av barnens aajja (morfar) och Lill-Muahra (moster) och sen även maadteraahka (min mormor). Hon stannar över Chloes födelsedag, det är jag så glad för! Att få ha någon från min familj här på hennes treårsdag. Förra året hade vi precis flyttat in och grillade i trädgården tillsammans med några av Ciarans vänner och Vanessa som också fyller år den 14.de April. Tänk vad mycket som har hänt sen dess.
Say it out loud