Angelica

Sápmi – Sverige – Irland

När kärleken inte går att beskriva.

Hela helgen har jag känt mig så extra tacksam över mina fina barn. Jag har liksom känt i hela kroppen hur mycket jag älskar dom och hur fint det också är att vara så älskad av dom. Hur det är mig dom kommer till när dom slår sig. Att det är mig dom kryper nära när filmen blir för läskig. Att Chloe börjat smyga in i min säng på natten för att hon sover bäst bredvid mig.

Att få barn är verkligen något som inte går att beskriva. Kärleken är oändlig och igår när jag satt och grät (nej det hör inte till vanligheterna jag har också mens) för att jag kände att jag bara vill att mina barn ska bli lyckliga så tänkte jag på hur många vi är, vi mammor som oroar oss över våra barn. Kämpar, gråter, flyttar berg för våra barn. För det är exakt det vi gör, så gott vi kan, för vi mammor dör för våra barn.

Tänk på det nästa gång du ser en mamma som kämpar. Hon, liksom du, älskar sina barn mer än livet själv, och vill också bara att de ska växa upp och bli lyckliga.

Och kanske så pass bra uppfostrade att de skickar en blomma till dig på morsdag.

Verkligen. Jag dör för er (och att föda fram er kändes även lite som att jag gjorde just det. Tänk på det när ni blir stora nog att skicka blommor på morsdag. Jag gillar tulpaner. Puss på er).

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Angelica

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats