Ett halvår. I sex månader har han funnits hos oss, och det är som dom säger, jag kan knappt minnas hur det var innan han kom. Han är en sådan självklar del i vår familj, och jag blir nästan yr av tanken på att det fanns en tid när vi bara hade ett barn.
Han är så fin, Nate. Trots sina eksem och sina kliande utslag så är han glad och skrattig mest hela tiden. Ja, lite gnällig också emellanåt såklart men det måste man väl få vara. Han gillar när det händer saker och favoriten är att sitta i barnstolen och kolla när stoerre-åabpa dansar och spexar omkring. De få gångerna hon faktiskt riktar leken mot honom blir han alldeles överlycklig och studsar upp och ner i sin stol.
På nätterna ammar han i princip hela tiden, mycket för att han är täppt i näsan på nätterna och det enda som hjälper är att amma amma amma. Men lite också för att han inte riktigt har tid att äta alltid på dagarna, det händer ju så mycket annat roligt då! Så vi ammar hela nätterna och på dagarna varannan timme. Gör jag något annat än ammar egentligen? jodå, vi hinner ofta med att ta en promenad på eftermiddagen och då sitter han som ett ljus i barnvagnen. Han gillar den, till skillnad från Chloe som aldrig varit ett stort fan av barnvagnen. Hon springer helst bredvid, eller står på ståbrädan och pratar om livet med sin lillebror – då blir han ännu gladare.
Han brukar vakna mellan 06.00-07.00 och sen är han vaken runt 2-2.5h innan det är dags att sova. Då sover han allt mellan 30min till 2h och sen är han vaken i 2-2.5h igen innan det är dags att sova igen. På eftermiddagen brukar jag bara låta han sova mellan 10-20 minuter så att han inte ska vara alltför pigg på kvällen sen när det är dags att gå och lägga sig. Allt som allt sover han runt 3-3.5h på dagarna och det funkar bra! Tids nog kommer vi nog ta bort eftermiddags-vilan men det dröjer nog ett bra tag till. Han behöver den lilla tuppluren för att orka hela vägen till läggdags nämligen.
Om han äter? Inte direkt. Han gillar dock att få sitta med vid matbordet och tugga på något. Hittills har han fått smaka morot, gurka, potatis, bröd och päron. Vi tar det lite lugnt med nya maträtter då vi inte är helt säkra på vad han är allergisk mot än. Men sen jag slutade med mjölk, soya, ägg och tomater så ser han mycket bättre ut i hyn! Han känns även lite gladare och magen har satt fart. Så något är det definitivt som hans lilla kropp inte tål. Jag ska hålla uppe i några veckor till för att sedan prova att återinföra en sak i taget. Har vi tur är det bara tomat han är känslig mot! Vi får se, men det är skönt att det redans syns att han är bättre.
Ja, sex månader. Rullar hit och dit och snart ur sängen. Sover bredvid mig, stoppar allt i munnen och måste sova med vantar så han inte river sig i ansiktet (eller mig på bröstet). Han har fyra tänder, alla framtänder, och ännu en på ingång. Han gillar ”i ett hus i skogens slut” och kan inte somna om han inte har ett täcke över benen. Ammar massor, älskar sin storasyster och är en sån väldigt fin liten pojke. Jag är så kär i honom, så otroligt kär.
Nate Artur Renhuvud. Gullepojken.
Say it out loud