Angelica

Sápmi – Sverige – Irland

Annons

(Detta skrev jag igår men hann inte publicera innan Chloe råkade vakna)

Så är vi en dag närmare förlossning (ja idag har jag räknat ner dagarna lite extra mycket). Chloe är i en så rolig fas just nu. Det märks att det är mycket som händer i hennes lilla kropp. Hon ska liksom lära sog att prata och tycka och göra saker som stora tjejer gör, och det är inte alltid det går så bra. Då kastas det saker och surläppen åker fram. Men lika snabbt som hon blir sur som en citron kan hon bli glad igen och sådär håller vi på hela dagarna. Älskade, fina lilla dotter. Som idag har kallat mig ”mom” och ”mama” och ”titte” i en salig röra. Hon kan för Guds skull inte förstå vad tusan hon ska säga till mig när jag kallar mig själv för tjidtjie och Ciaran säger mom eller Mommy. Nåväl, det är roligt att det börjar komma ord som i alla fall liknar det som det egentligen heter. Men det är mest bara oförståeligt babbel ännu om jag ska vara ärlig.

 

IMG_5025

 

Idag var tanken att ta oss ut och köpa morötter, men herre så seg jag har varit idag. Jag har haft rätt ont i sidan igen och är så trött så trött. Regnet hjälper inte direkt till det heller. Men vi har ett stort hus som man faktiskt kan spela fotboll i och leka kull och dansa i, så det går ingen nöd på oss. När jag efter läggning upptäckte att min man hade köpt glass till mig så blev jag grinigt glad och bäddade ner ni och kollade på de första två avsnitten av ”the crown”. Så väldigt bra serie! Jag gillar ju kostymdrama ala downton abbey och denna känns så spännande! Nu har jag lyckats stänga av och ska ta mig i kragen och gå upp på övervåningen och göra min kvällsyoga innan det är dags att sova.

 

Det tar dock emot för jag sover inte alls bra nu för tiden. Chloe har inte mycket med det att göra just nu, utan det är besvärligt att ligga ner och att vakna varannan timme för att gå på toa och sen baxa sig ner i en någorlunda skön ställning igen. Inatt vakande jag även vid 4-tiden och hade sådana sammandragningar att jag fick flashbacks till förlossningen med Chloe, jag mindes plötsligt hur en värk känns och kände att liksom ”just ja så här oskönt var det ju att föda barn”. Så jag fick andas och slappna av trots att hela kroppen vill spänna sig och springa iväg från sig själv. Jag minns att det nästan var det svåraste. Att försöka slappna av när en värk kommer och INTE spänna sig. Åh Gud snart ska jag göra det igen…

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Att vara hemma med en tvååring

Dag ett av fyra avklarad! Det kanske låter som att jag mest vill genomlida den här veckan och så är det ju såklart inte. Jag älskar (inte varje minut) att vara hemma med min lilla loppa, men det är ju onekligen både roligare och lättare om Ciaran är hemma! I alla fall har vi haft en fin dag, trots spöregn till och från hela dagen. Vi hann vara ute en kort stund mellan två skurar, men annars har vi stökat på inomhus. Chloe är så rolig när hon fastnar i en lek alldeles med sig själv. Då försöker jag bli en fluga på väggen och njuter av att dricka mitt kaffe och iaktta min tvååring som kör bilar upp och ner för garaget och försöker sätta dockhus-dockan på toa eller i badet eller på balkongen. Stunderna är inte långa, men dom finns där, och jag är glad att jag inte är på henne hela tiden med lekar och pyssel så hon får en chans att utveckla sin fantasi helt själv också. Jag tror det är viktigt, att ha tråkigt ibland och tvingas hitta på lekar själv. För ärligt talat, hur många barn sitter i timmar och stirrar in i väggen när de tvingas ha tråkigt en stund. Det går oftast inte lång tid innan de lyckats komma på någonting att sysselsätta sig med.

 

Så vi har lekt med dockhuset, målat, klistrat klistermärken, hängt tvätt, lagat mat, fikat inne i stan, handlat nya pennor, kollat på Babar, badat och sen avslutade vi dagen med att plocka ihop alla leksaker och läsa en bok i Chloes stora säng. Hon ville mest hålla hårt i sin bok och ibland visa mig en sida eller två så efter en stund släckte vi lampan och jag hann sjunga Trollmors vaggvisa, som jag sjunger för henne varje kväll, kanske tre gånger innan hon sov. Jag är så tacksam för varje kväll när det går sådär lätt, med tanke på de två åren av kaos runt sömnen som vi har haft. Det strular fortfarande ibland, men jag har förlikat mig med att mitt barn ogärna sover, inte behöver så mycket sömn och vill sova nära mig. Så de flesta nätter går bra, och vad tusan, jag har aldrig hört om en trettonåring som vägrar lämna föräldrarnas säng så det där reder nog ut sig tids nog. Tills dess tänker jag vara glad över att hon numera somnar i sin säng på kvällarna vid halv åtta, att hon äter bra och är en trygg och glad och charmig unge.

 

IMG_4933

 

Som kan tvätta sina händer efter varje toabesök, skära gurka, hänga tvätt, mata hunden och förstår prick allt vi säger till henne på båda hennes språk. <3

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Lite ditt och datt.

Godkväll! Eller natt mer bestämt. Jag ligger i sängen efter ännu en dag här hemma. Jag går inte många steg utanför huset dessa dagar, men idag har solen skinit nästan hela dagen så vi har iaf kunnat vara ute i trädgården. Hängt tvätt, plockat undan skräp som blåst omkring de senaste dagarna och öst vatten från en plats till en annan. Sen har vi fått undan en del stora möbler som stått i vägen de senaste dagarna pga målning av lekrummet (som kommer bli helt perfekt när det är klart! Tänk, ett lekrum/tv-rum på nedervåningen där alla leksaker ska bo!). Imorgon åker Ciaran till München för hela fyra dagars semester så vi har försökt få undan sånt jag inte klarar av (som handla, lyfta tunga grejer och rasta barn + hund). Det kommer bli tunga dagar för mig, men såklart kommer det gå bra. Men efter den här semestern får han minnsan hålla sig hemma resten av.. året? Haha, ja det är lite så det känns just nu. Hur tusan ska det egentligen GÅ med två barn!? Nåväl, det är iaf 6 veckor kvar innan vi får lära oss hur det ska gå.

 

Nu ska jag sova, efter mina femton minuters yoga jag börjat få in på kvällarna igen! Jag har nämligen upptäckt att yogamattan får plats i sovrummet vilket underlättar massor! Nu kan jag ha en uppe och en nere och få in lite kvällsyoga varje dag. Det ska ni veta behövs, trots att jag längtar efter att kunna göra vanlig yoga UTAN en stor mage och ett bäcken som gör ont. Men tills dess är det bra att sträcka på sig och andas en stund varje dag.

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

  1. Angelica
    Angelica

    Tack! 😘 Jag har bara sökt på youtube när det kommer till gravidyoga (pregnancy/prenatal yoga) men nu improviserar jag bara lite och gör det som känns skönt för stunden! Haha mest vrida på ryggen och stretcha benen och rumpan och lite rumplyft. Ibland ligger jag bara platt på golvet och andas! Hahhaha. Puss finis!

  2. Jessica

    Din kämpar på du! ❤️ Har du nån bra gravidyoga-länk/-sida du kan dela med dig av? Hade säkerligen inte skadat här borta heller… Puss!

Se fler...

Klokt och matdelen är härmed FÄRDIG!

Igår fick jag äntligen upp både tavla och gardiner i köket! Eller i vår matdel rättare bestämt. Det är faktiskt ett större kök än man kan tro och jag är så otroligt nöjd över hur allt blev. Köket kommer vi så småningom renovera helt, men just nu duger det och matdelen är så där mysig som jag vill att den ska vara. Så man vill sitta där länge på kvällarna och spela spel och prata, så barnen vill pyssla vid bordet medan jag skriver eller syr eller lagar mat. En riktig ”här vill vi hänga” – plats. För det är ju trots allt alltid i köket man tillslut samlas!

 

IMG_4901 IMG_4902 IMG_4903

 

Ignorera hur det ser ut i trädgården just nu. Det har spöregnet och blåst i tre dagar så vi har inte fokuserat på den i veckan. Vi ska också ha en ny lampa ovanför matbordet men det blir ett senare projekt. Just nu är matdelen FÄRDIG och jag är så glad över att i alla fall ett rum i huset är iordning. Bara typ 7 kvar.. haha.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Vecka 34

Nu är jag i v. 34 och jag håller fast vid att det både går snabbt och långsamt på samma gång. Magen är stor och otymplig och det känns som att bebisen ligger uppe i halsen ibland. Dock så fick jag veta senast jag var på sjukhuset att han ligger med huvudet nedåt och med tanke på smärtan som kommer ibland så håller han nog på att fixera sig för fullt. Allt är bra och frid och fröjd, vilket är skönt. Ja förutom att jag får ont ibland, och måste vila massor. Tex framför Babar tillsammans med lillpigan. Helt okej ändå, vi kämpar på här hemma. Och innan vi vet ordet av är lillebror här och det ska onekligen vi spännande!

 

IMG_4860

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats