Så är ännu en vecka vorbei. Vi sitter alla vid matbordet och tar det lugnt. Barnen leker med bilar, jag har kaffe i min kopp och nybakt bröd i magen. Jag har hela veckan ansträngt mig för att min surdeg ska vara perfekt att baka med nu i helgen och igår rördes det och veks och allt som ska till för att en surdeg ska vara glad. Imorse fick jag äntligen till det perfekta brödet. Lagom mycket hål och inte platt alls! Jo, det är dom små sakerna.
Som att Nate numera är helt blöjfri! Ingen olycka på dagtid på över en vecka och de senaste två nätterna har han sovit utan blöja. Så sjukt, han blev verkligen stor över en natt. Ingen blöjrumpa längre, babblar utan stopp (så man förstår) och fattar så mycket. Min lilla unge som snart fyller tre år, sjukt.
Nä, jag hade inte så mycket mer att säga den här gången. Idag ska vi hem till Chloes gudfar för att överlämna presenter till Ciarans guddotter, utomhus såklart. Vi har lekt med kompisar tidigare i veckan, nu när vi äntligen får träffa människor utanför familjen (utomhus, med avstånd). Jag ska börja måla barnens sovrum, det blir ljusgrönt upp på halva väggen. Så mycket annat är det inte här hemma, som vanligt alltså. Jag längtar hem till Sverige, saknar mina vänner och hoppas att lekplatserna öppnar snart så att vi kan börja ta oss utanför vår lilla sfär. Det var det för den här gången 10 veckor senare, vem hade kunnat tro det. Tar det slut snart? Får vi krama vänner igen innan sommaren är slut eller kommer vi få skicka våra barn till skolan med munskydd? Gud jag hoppas inte det.
Say it out loud