Alltså jag blir verkligen tokig på det är med barn och sömn. Jag skulle kunna döpa om den här bloggen till sömn-bloggen utan problem jag vet, men det är ju egentligen det enda som är krångligt när det gäller Chloe då det är det som tar mycket plats i våra tankar just nu. Inatt var hon vaken mellan 2-4 och liksom röjde runt och kunde inte komma till ro. Jag provade ALLT. Allt utom att låta henne skrika sig till sömns (det klarar jag inte och så desperata är vi inte än). Inget fungerade. Som tur är så kunde Ciaran ta henne den här morgonen också så jag fick sova ikapp.
Sen kommer dagsvilorna. Alltså ibland känns det som att jag inte gör annat än söver henne. Idag sov hon efter lunch men knappt en timme vilket är alldeles för lite för att hon ska klara en hel dag. Men sover hon på eftermiddagen så somnar hon sen inte förrän 22-tiden och det är alldeles för sent. Idag blev hon såklart dödstrött runt 15 och jag hade planerat att hålla henne vaken. Innan det blev kaos och jag var tvungen att tvätta av hela henne i kallt vatten (vårt varmvatten fungerar plötsligt inte på övervåningen) och hon grät och grät och grät och efter is-badet fick hon amma för att lugna ner sig.
Nu sover hon såklart. I mina armar. Och alltså, det händer inte ofta längre så hon får sova en stund den här gången. Hellre en glad tjej resten av kvällen än en grinig sådan. Trots att kvällen blir väldigt mycket längre.
Jag var kronisk trött i flera år. Jag försökte sova på dagen då låste jag dörren och drog ur Telefon jacket. Om det är till någon tröst,så hittar barnet sin dygnsrytm till Slut, så håll ut.
Tack! Det hjälper att höra att man inte är ensam! 🙂
Ojojoj. Inte kul. Hur är hon när hon är vaken på natten då? Glad, pigg, ledsen, arg, sömnig? Kan ju vara en växtverksfasgrejssak som håller henne vaken. Vi har också haft några sådana… Styrkekramar från oss, har inga råd, men mycket tankar på er och virtuella kramar!
Åh bra input! Det kan det absolut vara! Hon är liksom först vaken och glad sen somnar hon men vaknar och somnar och vaknar och ålar och kan inte komma till ro så växtvärksgrejsfas låter otroligt passande! Inte för att jag kan göra nåt åt det men kanske kan jag försöka framkalla lite mer tålamod om (när) det händer igen! Puss!