Här är förresten magen i samma vecka (v.30) med Chloe (vänster) och lillebror (höger).
Sån stor skillnad! Haha, har ni andra också varit större andra gången ni var gravida?
Annars mår jag ända bra, trots den stora magen. Det är lite valross-varning på mig då jag måste rulla ur sängen på morgonen och har noll magmuskler att tala om. Jag är inte längre så otroligt hungrig som tidigare, och foglossningen är bättre men jag känner att av behöver vila en hel del. Har jag en bra dag och står och går för mycket får jag igen det nästa dag. Men nu börjar jag hitta en balans, och tack vare att vi har en egen trädgård nu kan Chloe röja runt där medan jag sitter och tittar på och kastar bollar och kommer med glada tillrop. Det är tråkigt att inte kunna vara så aktiv som jag skulle vilja, men det är ju inte direkt så länge till det kommer vara så här!
Det sparkas och snurras för fullt i magen, mycket mer än när j var gravid med Chloe. Vilket ändå är skönt på ett sätt eftersom jag inte hinner bli orolig om allt är som det ska där inne. Så länge det är full fart är allt bra, och som sagt såg ultraljudet fint ut så jag är verkligen mycket lugnare nu än innan ultraljudet. Innan det hade jag inte sett eller ens hört bebisens hjärta sen vecka tio!
En annan skillnad denna gången är att jag längtar lite mer efter bebisen. Haha det kanske låter tokigt, men jag njöt liksom mer av att vara gravid förra gången. Den här gången vill jag bara att han ska komma till oss. Vår lillebror. Herre, snart får vi en till bebis. En helt ny liten människa att lära känna och älska.
Say it out loud