Det räcker nu. Bebisen är färdiglagad och jag är mer än redo att få hålla min son (!!!!) i mina armar. Jag var aldrig så här trött på att vara gravid med Chloe, men då visste jag inte vad som väntade mig och jag kunde göra mycket mer. Men skitsamma, han kommer när han är redo (förhoppningsvis innan juli blir augusti iaf!)
så sen sist vi hördes har Linnea kommit hit! Vi gör inte mycket om dagarna, leker och målar och bakar och ser på film på kvällarna när Chloe har somnat. Igår var vi ut och åt med några vänner, efter en helt underbar dag i solen. Idag har det regnat. Ciaran har målat klart det sista rummet och jag har letat fram två väskor som jag sakta börjat fylla med grejer som ska med till sjukhuset när det är dags för förlossning. Amningslinnen och bauta-stora trosor och en liten, liten pyjamas med elefanter på. Vi har städat badrummen och fått iordning badrummet i anslutning till vårt sovrum, vilket är en sån lyx! Nu ska det bara målas därinne och tas hit en elektriker då jag förmodligen förstörde nåt när jag rev ner badrumsskåpet där inne. Imorgon börjar Ciaran jobba igen, sista skiftveckan innan han går på en månads semester. Det ska bli skönt att ha honom hemma, jag vill bara kramas nu för tiden. Kramas och vara säker på att han är inom armlängds avstånd. Mest för att vår dotter är så otroligt kär i sin far just nu och det är härligt att se.
Men nej, det händer inte mycket här just nu. Pust.
Say it out loud