Åh vilken dag. Efter en lite kaosartad kväll sover båda barnen (tror jag Chloe har iaf blivit tyst inne i sin säng) och jag ska ta tillfället i akt och rulla ut yogamattan. Ryggen värker efter allt bärande på min tunga bebis och promenaden idag var som att väcka en död till liv, så lite har jag rört på mig de senaste dagarna.
Kvällen ja. Chloe har varit vaken sen 05.30 så hon var trött och det var Nate också. Så att få i båda barnen mat, klä om till pyjamas, borsta tänder och sen byta sängkläder eftersom Nate spydde ner prick hela Chloes säng – ja det tog sin kvinna till det. Men jag blir otroligt imponerad av mig själv varenda gång det går. Varenda gång jag faktiskt håller mig lugn i sådana situationer, eftersom jag vet att om jag bryter ihop så går det ännu sämre. Så nu ska jag göra hi five med mig själv och unna mig en stund på yogamattan innan jag ska börja packa inför Sverigeresan. Väskan jag beställt verkar inte hinna komma så jag måste lista ut vilken väska jag ska ha som handbagage. Det ska liksom ner en hel del i den väskan men den måste samtidigt vara lätt att bära eftersom jag kommer vara själv med barnen. Jo, jag är lite nervös. Men jag har ju just bevisat för mig själv att jag klarar av det när jag måste, så det kommer att gå bra.
Morot var ingen direkt hit om ni frågar Nattis.
Kämpa kämpa kämpa på! Kämpa på, det blir bättre då. Kämpa på! – som Daniel Tiger skulle ha sagt.
Heja dig! ♡
Hahaha. Taaaack