Idag åkte vi in till Limerick, hela familjen. Jag och Nate skulle gå på bär-träff, sling meeting, på ett ställe inne i stan. Jag är med i en grupp på Facebook där man kan diskutera och köpa och sälja bärsjalar och selar, och en gång i månaden är det en träff där man kan få lite info och träffa andra föräldrar som bär och kanske låna en sjal/sele. Jag bär ju Nate rätt mycket, jag har tex tre bärselar (en Ergobaby, en Tula och en Lenny Lamb. Med Chloe började jag med en babybjörn som snabbt byttes ut) och just nu 2 bärsjalar. Jag var sugen på att se om jag kunde få prova en kortare sjal än den jag har, men kanske framförallt träffa lite människor med barn. Kanske ville någon av dom bli min vän?
Det var en trevlig stund men eftersom jag har ett rätt stort barn och är inkörd i bärandet så var det inget nytt (förutom att jag provade en sling från Fidella som var heeeelt fantastiskt skön) och de andra mammorna pratade jag lite med men det var ingen som ville bli min vän.
Det är svårt att träffa likasinnade människor här för mig. Jag har inget direkt sammanhang och när jag pratar svenska med barnen på lekplatsen/öppna förskolan verkar irländarna bli bortskrämda – tyvärr. Jag har märkt att om jag pratar engelska med barnen in public så har människor en tendens att prata med mig mer. Jag vet inte vad det kan bero på, men jag kan inte gå omkring och prata engelska med barnen bara för att jag kanske ska få en kompis.
Alla har sina vänner redan, de där personerna de växte upp med och har känt sen dagis. Dom orkar inte ge sig i kast med någon svensk tjej när dom väl har tid att umgås med vänner, dom vill vara med de dom redan har då. De enda inflyttade här i Shannon, förutom mig, kommer från Polen. Inget ont om dom, men dom är så många att dom bara vill umgås med varandra och få prata polska – kan jag ju förstå.
Så jag sitter här hemma på golvet utanför barnens rum och väntar på att dom ska somna. Själv. Medan min man är ute och dricker öl med sina barndomsvänner (den lyckosten). Men jag är stolt över att jag försökte idag. Nästa helg är det yoga på gymmet, kanske min nya kompis finns där?
Här provade jag ett nytt knyt med min underbart fina sjal från Natibaby. Vi fick den av Josefin och Christian och jag älskar den, men ”behöver” en kortare för när jag vill knyta på rygg. Jag är så sjalpepp nu för tiden!
De skulle bara beta vad de går miste om de där jävla irländarna. Världens finaste vän. Hoppas du hittar någon snart, någon som är smart nog att se vilken bra människa du är. Kram!
Men ååååh <3<3<3