Sápmi – Sverige – Irland

Så har helgen gått. En riktigt skön helg med musik-klass igår och en lång promenad i regnet och sen dess har vi inte lämnat huset. Ska jag vara ärlig hade jag inte ens gått på musiken om det inte vore för att det kostar en miljon kronor och vi redan har missat två helger pga resan till Sverige. I alla fall har vi bara unkat på här hemma sen dess. Bakat bröd, ritat my Little ponys, rensat bland leksakerna och städat. Sett på Pippi, lagat mat, tvättat och busat. Så härlig helg. Jag har verkligen märkt hur jag blir en hemmakatt när jag har varit på semester. Hur jag bara vill gå omkring här i mitt härliga hus och fixa och dona. Idag blev jag alldeles Kon Mari.ig och skruvade med barnens hjälp upp en krok i hallen för Chloes jacka. Jag blev trött på att alltid plocka upp hennes ytterkläder från golvet men insåg att jag inte kunde kräva att hon skulle hänga upp kläderna när det inte fanns något i hennes höjd att hänga det på. Så idag kom det upp en krok och vi har pratat om vars jackan och skorna och mössan ska när vi kommer hem. Det är härligt att ha en snart-fyraåring som faktiskt går att prata och resonera med! Det är annat än min ett&halvt-åring som blir kränkt för allt och ingenting och som varje morgon lägger sig som ett sträck på golvet när jag säger att det är dags att byta blöja. Ett erkännande: jag har börjat vänta med att byta tills vi är nere i köket, när han inser att det vankas mat blir han genast mycket lättare att hantera.

Ikväll adderade han dockan till sitt sov-gäng. Eftersom Chloe skulle sova med sin docka…

En annan gullig sak med Nate är hur han härmar prick allt som Chloe gör. Gulligt, och så irriterande. Det går liksom inte att förklara för en ettåring att han inte kan eller får göra vissa saker. Då blir det strecket på golvet igen. Mitt älskade streck. Som numera vill att man håller i hans fot (?) när han ska sova. Så himla konstig unge.

Det är helt underbart och otroligt jobbigt att ha en 1.5-åring och en snart 4-åring. Men i helgen har det mest varit underbart. Det är fint att vara hemma bland våra rum och våra rutiner igen, det känner vi nog allihopa.