Sápmi – Sverige – Irland

Trots världens sötaste supporter så gick det inte för Irland igår. Nåväl, det var väl väntat, bara tråkigt att både Sverige och Irland är borta ur EM för den här gången. Är det bara jag som nästan grinade när Zlatan spelat sin sista match? Det känns så himla sorgligt på nåt vis, som att det faktum att han är ”gammal” för att vara fotbollsspelare gör mig till hundra år. Jag har liksom växt upp med Zlatan i landslaget och nu är den tiden förbi! Ciaran höll förövrigt på att lämna mig när jag upprepande gånger sa att ”ja Zlatan är ju trots allt gammal nu”. He he. 
Imorse vaknade jag förresten klockan 6 av ett litet babbel inifrån Chloes rum. När jag kom in satt hon där i hörnet av sängen och pratade med Allan, jag höll på att dö söthetsdöden – och tacksamhetsdöden: hon hade sovit hela natten! Inte en enda gång har jag behövt gå in till henne, en sån lycka. Det är verkligen skönt att få sova lite bättre nu efter 1.5 års taskig sömn (ha ha detta kommer jag få äta upp men skit i det inatt sov jag i alla fall).