Min lilla unge. 

Där sitter hon. Hon som gjort mig till Tjidtjie. Hon läser sin bok, pratar högt för sig själv och vänder sig om då och då för att kolla att jag är kvar. Nyss gjorde vi yoga tillsammans. Jag stod på alla fyra när hon plötsligt lägger sig raklång över mina ben. Skrattar och sträcker fram en hård brödbit hon hittat under bordet mot mig. Struntar i att jag rätar ut benen och byter ställning och kryper fram och stoppar in brödet i min mun. Alltså den kärlek och glädje som den lilla ungen ger mig går inte att förklara. Jag älskar hennes ordlösa babbel, allt hon tar sig för och alla blöta pussar. Älskade unge.