Sápmi – Sverige – Irland

Det är så lätt att se det negativa istället för det positiva. Jag har i alla fall nära till just det. Att låta en dålig stund överskugga allt annat så hela dagen sedan räknas som dålig. Idag har jag övat på att fokusera på det som är bra istället för det som är dåligt. Visst, jag sov inte så mycket inatt och Chloe var vaken från klockan 03.00-03.30, men hon låg ju bara stilla i sången bredvid mig och kollade sig omkring tills hon somnade om igen. Så det var väl ändå inte en så stor katastrof! Sen vägrade Nate att somna efter frukosten så jag kunde inte duscha som jag hade planerat utan fick ta med mig alla barnen in i badrummet så jag kunde få min dusch och alltså, Chloe blev också ren och Nate låg så snällt på badrumsgolvet och kollade på oss så det gick ju bra det också.

Sen kom vi till promenaden, som jag trodde tog 45 minuter att förbereda men efter 15 minuter var vi alla påklädda och påväg ut på promenad. Det regnade inte på hela tiden och fastän Nate inte sov mer än 30 minuter och Chloe inte alls så var det ju jättehärligt med en promenad och frisk luft? Varför har jag då så nära till hands att istället se detta som en dålig dag? En dag där inget går som jag vill och där barnen är gnälliga? Det är ju jag som är gnällig om någon!

Är det bara jag som är såhär? 

Jag har i alla fall funderar på detta idag och tvingat mig själv att se det fina i dagen istället för de få stunder där det inte har gått som jag hade velat. Varför låta en dålig timme förstöra en hel dag?

Nu ska jag laga lax till middag och kanske lägga ett pussel eller två tillsammans med Chloe medan Nate sover. Det är ju faktiskt inte ett dåligt liv jag har bara för att en dag då och då är lite mer deppig än andra.