Chloe tycker om: Uppmärksamhet. Så länge någon ägnar henne sin fulla uppmärksamhet är hon nöjd. Hon gillar att stå upp och när jag sjunger för henne. Hon tycker väldigt mycket om sin pappa och så fort han kommer hem från jobbet sprattlar hon med armar och ben och tappar nästan andan av lycka.
Chloe tycker inte om: Att ligga på mage eller att bli matad. Det är det värsta hon vet.
Chloe kan: Skratta, med två små tänder (som kom upp idag! Den andra, den första kom för en vecka sedan). Sitta utan stöd i ungeför 5 sekunder, sen försöker hon ställa sig upp genom att sträcka ut benen och bli stel som en pinne. Hon kan också rulla ner från sängen (oops) och åla sig bakåt liggande på rygg.
Chloe sover: Helt okej. På dagarna vill hon bara sova i min famn (som tur är somnar hon snabbt och ligger sen på amningskudden i mitt knä). På kvällarna är det mycket bök och stök innan hon väl kommer till ro (oftast när jag går och lägger mig) ordentligt och då brukar sova fram till 6-7 med ett uppvak runt 2-3.
Chloe äter: mest bröstmjölk när hon vill men efter att jag (äntligen om ni frågar lillpigan) gett upp det här med puréer också frukost och lunch tillsammas med mig. Då blir det det som jag äter, eller en banan/broccoli eller annat vi har hemma som är mjukt och greppvänligt för små händer. Så än så länge är det inga större portioner, men eftersom hon växer som hon ska får hon väl leka på med maten ett tag till innan jag tillåter mig att bli orolig.
Chloe är: roligare och roligare för varje dag. Hon skrattar åt sånger och vinkar när vi skypar med familjen. Hon ”fist-bumpar” med sin pappa och pussar oss ibland på kinden. Hon är den sötaste som finns.
Sju månader sedan blev jag den här flickans tjidtjie. Jag är så glad att det var just hon som kom till oss.
Say it out loud