Sápmi – Sverige – Irland

Ni som hängt med ett tag är medvetna om vårt lilla.. problem när det kommer till vår dotter och sömn. Fram tills nu har det varit hanterbart, eller egentligen inte men fram till nu har jag inte varit tillräckligt knäckt för att verkligen göra något åt det. Vi har provat allt, jo, men nu har jag fått nog. Jag tror det är en blandning av att vi nu börjar landa i att ha en lillebror här hemma och att Chloe faktiskt har blivit större och känns redo att sova i egen säng nu. Jag har en del teorier till varför hon har varit i så stort behov av mig under nätterna, tex det faktum att hon under de första fem dagarna i sitt liv inte fick ligga hos mig under några längre stunder alls.

Men i alla fall så har jag laddat hem en del läsning från en brittisk hemsida och tagit allt som känns bra i magen och nu SKA vi klara det här! I slutet av allt kommer Chloe sova i sin egen säng – hela nätterna (ja jag tror det stod i det finstilta att det gäller att sikta mot stjärnorna). Jag är redo för att det inte kommer vända på en gång, och jag har en envis dotter så det kommer förmodligen ta lång tid innan hon är med på noterna. Men nu har jag bestämt mig och hennes envishet kommer ju någonstans ifrån..

steg 1 är att först införa en bättre rutin än den vi haft hittills. Så då gör vi det nu, det är frukost och mellis och lunch och vila (Chloe sover ju inte men vila och nedvarvning ska vi ha) och mellis och middag på speciella tidpunkter och sen är det nattning med samma saker varje kväll. Där ska vi sen i steg ett få henne att somna utan mig bredvid henne i sängen. Vi har piffat upp hennes rum så det är mysigt och vi har hängt en hel del där inne så hon faktiskt VILL lägga sig i sin säng. I vanliga fall läser jag en bok och säger sen godnatt – sätter på speldosan och ligger bredvid henne tills hon somnar. Ikväll satt jag istället på sängkanten (med en gruffande lillebror i bärselen eftersom Ciaran jobbar) och hon sa till mig EN gång att jag skulle lägga mig på kudden bredvid henne och när jag förklarade att det var sovdags och att jag skulle sitta kvar på sängkanten grät hon i exakt 3 sekunder och sen var hon tyst och accepterade läget. Och somnade.

Och sover än.

Så för att vara dag 1 är jag väldigt nöjd med hur det gick! Fina, stora tjejen som förstår allt jag säger och gör mig så stolt varenda dag.

Nu får vi se hur det går resten av veckan! Håll tummarna för oss, det vore skönt att slippa vara rädd att Nate ska väcka Chloe på nätterna, och det vore skönt om Chloe slapp vakna massa gånger varje natt också.. (inatt när hon vaknade hade hon kommit in i vårt rum och KITTLAT ciarans fot som hängde utanför sängen. Haha). Planen är alltså att hon ska kunna somna om själv när hon vaknar på nätterna, det är det vi siktar mot!

nu ska jag bara få Nate att somna också..