Åh ska vi prata om nätterna eller ska vi inte prata om nätterna? Äsch, vi har en bebis, ni vet hur det är (inte så mycket sömn). Som tur är så är Ciaran hemma från jobbet i nästan tre veckor nu, så jag kan sova ikapp på dagarna. Så efter en tupplur och omelett-lunch sitter vi nu och dricker kaffe och pysslar armband. Det är inte ofta jag har tid att ens sitta ner nu för tiden. Speciellt inte tillsammans med Chloe och liksom, leka något. Det är verkligen sant att man inte kan förstå hur enkelt man har det med ett barn förrän man har två.. Jag föreställde mig och jag förstod ju att det skulle bli annorlunda och mindre tid för mig och Chloe, men ibland känns det som jag inte ens sett stora barnet på hela dagen, och det är inte alltför ofta som jag inser när jag sjunker ner i soffan på kvällen att det är första gången jag sitter ner på hela dagen. Det finns liksom att göra om dagarna, och att äta lunch och middag ståendes vid köksbänken studsande upp och ner med Nate i bärsjalen är liksom mer regel än undantag.
Visst är Chloes tröja helt underbar? Det är ett irländskt märke (tror jag) som heter Little Bird och det enda märke som har unisex och färger som inte är rosa eller blå.
Nu ska vi packa in barnen i massa kläder och gå ut och gå. Solen skiner så vi får passa på medan det inte vräker ner regn. Det är en annan sak jag upptäckt med Irland. Vi har oftast varannan dag solsken och varannan dag spöregn!
Say it out loud