Sápmi – Sverige – Irland

Hej från soffan!

Idag sken solen och efter lunch tog vi oss iväg ut, efter en hel del break downs, mest från min sida. Jag vet inte vad det är med mig men mitt tålamod är i botten just nu. Eller jo, det är förmodligen för att jag sover så dåligt, och vad finns det att göra åt det..

i alla fall så var vi tillslut halvvägs till lekplatsen. Jag hade glömt mobilen, ståbrädan (Chloe cyklade men jag var inte säker på att hon skulle orka hela vägen dit och hem) och hunden men vi var i alla fall pålägg till lekplatsen, till chloes stora glädje. Solen sken, det var varmt och väl framme på lekplatsen var barnen glada vilket gjorde mig glad och livet kändes fint. Chloe sprang omkring och sa HEJ till prick alla i hela lekplatsen. Hon är så sjukt social vår dotter. Hon hälsar på alla vi möter, babblar lite och tar sen rygg på dom och vill följa med dom hem. Just den senare biten känns lite jobbig och kanske är det något vi behöver öva på? Integritet. Inte just hennes kanske, men andras. Att alla inte vill ha pussar och kramar eller att man ska klättra på deras huvuden… när jag såg henne i lekparken idag kände jag att det definitivt är dags för förskola nu. Hon behöver leka med andra barn och lära sig hur man beter sig i grupp.

Väl hemma hade vi den hemska timmen mellan 16-17. När vi ör trötta och hungriga och maten ska lagas samtidigt som Nate brukar vakna och buren och äta och ja, allt på en gång. I framtiden ska jag laga middagen redan på förmiddagen så att jag bara kan värma på den sen på eftermiddagen. Det hade sparat oss många tårar den här eftermiddagen. För efter middagen vat vi alla glada igen och kunde gunga en stund i trädgården innan vi tog en dusch och hade det alldeles gosigt tillsammans.

En annan sak jag har lärt mig idag, förutom att förbereda middagen helst kvällen innan, är att jag ska glömma mobilen fler gånger. Jag tror aldrig jag har varit så avslappnad på lekplatsen som jag var idag. Ett tag stod jag bara och stirrade ut i luften. Följde Chloe med blicken och lät Nate krypa bäst han ville. Jag tog inga bilder, skickade inga snaps, messade inte Ciaran om hur fin dagen var eller googlade kaffemaskiner och nya bäddmadrasser. Jag måste bli bättre på att ”glömma” telefonen när jag är med barnen. Jag har ju tom en kamera jag kan ta med om jag vill fotografera. Det blir dagens tips; glöm telefonen hemma ibland.