Igår kväll blev Nates andning bara värre så vi åkte till jourhavande läkare i Ennis så han fick ta sig en titt på honom. Efter att ja fått andas i en maskin och kräkts upp medicinen läkaren försökte ge honom blev vi skickade till akuten inne i Limerick istället. Klockan var närmare 00.00 då och tanken var tom. Så fort in på en mack för att tanka (Ciaran var hemma med Chloe) och sen ut på motorvägen. Jag fastnade i tullen till tunneln då jag bara hade en 50-euro lapp som maskinen inte tog men efter lite strul fick jag till det och kunde åka mot sjukhuset med 48 euro i mynt. Väl på akuten gick det snabbt och smidigt och Nate var en riktig liten kämpe. Trött och ledsen på alla som ville klämma och känna och trycka och kunde inte förstå varför vi inte bara kunde åka hem. 3 timmar senare fick vi göra just det. Andningen var fortfarande pipig, men han fick nog med syre och var så pass okej så att vi fick åka hem om vi ville – det ville vi. Så vi sa hejdå till alla snälla läkare och lovade att komma tillbaka om det inte blev bättre.
Jag hittade ingenstans att betala parkeringen när jag väl kom till bilen och tänkte att det var en sådan maskin som man stoppar in visa-kortet när man åker ut genom bommen. Så jag packade in vagn och väskor och sovande barn och åkte fram till bommen. Nej. Det var inte en sådan bom. Så jag fick backa ut och började, klockan 3.00, ta ut barnet ur bilen igen för att gå in och betala. Som tur var kom en vakt springande som hade sett mig och han släppte ut mig alldeles gratis. TACK för snälla Irländare.
Sen blev jag stoppad av polisen.
Men nu, efter en tuff natt, mår Nate lite bättre och jag likaså. Alla är nu sjuka men vi kämpar på och jag hoppas verkligen att natten blir lugn så vi slipper åka in igen. Luftrörskatarr. Det får alltså Nate när han blir förkyld. Stackars barn
Men han har varit rätt pigg idag och klättrar på allt så nu har jag sjalat fast honom så han tar det lite lugnt och inte blir så hostig. Lugna barn är inget vi har i vårt hus nej.
Men fy! Stackars lillgrabben ❤️❤️