Igår kom Ciarans äldsta bror och fru förbi på besök. De hade med sig presenter till barnen och det tog ungefär en sekund innan dom var Chloes nya bästa vänner. Jag har aldrig sett henne så uppspelt som hon var igår. Hon var tusen gånger mer energisk än i vanliga fall, och ni som känner vår dotter vet att hon inte direkt är den beskedliga typen. Hon klättrade på allt och alla, sprang hit och dit och runt i cirklar och drog i alla för att få dom att leka med henne, vilket dom fint nog gjorde. Det märktes att dom brukar ha sitt barnbarn över ofta eftersom dom stod ut med att bli runt-bossade av Chloe. Herregud jag var helt slut när dom gått tillbaka till hotellet, och det var barnen också. Chloe somnade snabbt med sin aehtjie vilket inte har hänt sen.. ALDRIG. Hon valde alltså att bli nattad av sin far istället för av mig och jag backade chockad ut ur sovrummet och tog med mig min beskedliga lilla son in i vårt sovrum där han somnade i mina armar. Så när jag kom ut ur sovrummet låg alltså Chloe redan och sov och Ciaran satt och kollade på tv. Jag fick tid till en stunds yoga (underbart, jag måste måste måste få den till en rutin igen, den gör under för min kropp) och sen hann jag ta det lite lugnt innan Nate började vakna. Han är otroligt täppt i näsan på nätterna vilket resulterar i att han vaknar väldigt ofta. Jag börjar fundera på om han är allergisk mot något för det är bara på natten han har nästäppa.. Kanske astma där också. Eller hundallergi stackarn. Vi får nog pallra oss iväg till läkaren helt enkelt för så här kan vi ju inte ha det.
Nå. Igår när vi tagit på barnen pyjamaser insåg vi att jag matchat mig själv och barnen helt ovetande. Ciaran tyckte det såg ut som att vi var påväg in i fängelse. Jag är beredd att hålla med honom.
God morgon!
Say it out loud