När Chloe var liten började vi ju teckna med henne rätt så tidigt för att hjälpa henne att kommunicera. Det visade sig vara ett riktigt lyckokast, eftersom hon varit sen med språket. Nu måste vi snart börja teckna med onne-Vielle också! Jag tänkte försöka damma av de tecken jag faktiskt lärde mig sist, och plötsligt mindes jag att Chloe hade en del egna person-tecken när hon var mindre som faktiskt fortfarande hänger i! Tydligen är det vanligt att viktiga och nära personer får egna tecken som betyder just deras namn, eftersom det inte är praktiskt att bokstavera hela namnet så fort man pratar om någon. Chloe har ett tecken för sin kusin Tobin och ett för sin gåeskie (äldsta mostern). Jag vet inte alls varför det blev så och vad hon fick det ifrån, men gåeskie tecknar hon som man tecknar groda (haha, hon liksom slår med ovansidan av handen under hakan) och Tobin tecknar hon genom att hålla upp pekfingrarna i tinningarna (lite som man kanske skulle teckna galen eller knäpp. Haha). Så väldigt roligt, och fortfarande tecknar hon en del där inte orden har kommit ännu – och ibland tillsammans med de ord hon säger. Hon tecknar sol samtidig som hon säger ordet, ost tecknar hon och även macka och iPad/bok (som är samma tecken för henne). När hon säger tack för maten tecknar hon ordet tack istället för att säga det, även fast hon kan.
Det ska bli kul att komma igång igen med lillebror! För är det något jag är glad över att jag har envisats med så är det tecknen och att jag satte Chloe på pottan tidigt (hon är förövrigt helt torr på dagarna nu! Stora tjejen!). Vi får se hur tidigt det blir med Nate, just nu hinner vi knappt byta blöja på stackarn. Ja, det är definitivt intensivt att ha fler barn än ett barn. Det är mest bara att tuta och köra, man hinner inte reflektera så mycket.
Men det ska nog bli en bra människa av honom också. Med eller utan pott-träning.
Say it out loud