Igår när vi vaknade ropade Chloe ”aajja Nina!!!” med den ledsnaste rösten jag någonsin hört och sen snyftade hon lite. Jag blir lika förvånad varje gång hon liksom förstår saker. Haha. Såklart har vi förklarat att när Chloe vaknar så har aajja och Celina åkt hem till mormor (son har haft besök av ett lodjur i hagen och tvingats rädda de tama renarna in i Celinas lekstuga, men det är en annan historia). Jag har tänkt att hon inte kommer förstå helt men hon är med på noterna. Hon har varit lite ledsen till och från igår och när hon skulle sova så grät hon och ville att aajja skulle komma tillbaka. Fina unge. Då gjorde det lite ont i hjärtat.
Tre dagar fick vi, och trots att det var intensivt så vad det härligt och mysigt och jag är så glad över att min familj i Sverige är mån om att få en fin relation till mina barn. Eftersom dom ringer på FaceTime i tid och otid så känner Chloe sina morföräldrar och mostrar och pratar om när Aahka åt från hennes glass och att hon sitter hemma och stickar strumpor och att det är snö hemma hos onni (kusinen Emony). Men det var fint att få kramas på riktigt några dagar, det behövde vi.
Nu har vi en dag till och sen kommer min Aahka (barnens gammelmormor) hit på besök en hel vecka! Det ska bli så jäkla härligt hörni. Vår och besök av min Aahka, nu börjar det bli lättare. Livet.
Say it out loud