Igår var det äntligen dags, efter förskolan och Nates tupplur åkte vi till Bunratty för en tidig middag. Jag åt getost till förrätt och en hamburgare till varmrätt och alltså barnen börjar verkligen ta sig nu! Chloe satt och ritade och Nate kollade på folk och proppade korv in i munnen medan jag och min man hade det riktigt mysigt. Hela familjen hade det bannimej mysigt!
När vi kom hem hade barnens faster kommit och vi skyndade oss att packa ut oss i bilen och säga hejdå till barnen och sen drog vi! Fort genom regnet med Spotify i högtalarna mot Galway. Där checkade vi in på ett härligt hotell och gick ner till poolen och simmade en stund och bastade innan vi gick tillbaka till hotellrummet och duschade länge och gjorde oss iordning och skålade i champange. Lugnt och skönt utan någon tid att passa. Sen blev det en rätt galen natt ute på stan (där vi tyvärr blev av med våra jackor men iaf fick hänga med en svensexa som hade tappat bort sin blivande brudgum) och idag sov vi till 10.00. Sen fortsatte lugnet med en till dusch, läsa i sängen och kolla på tv och lyssna på musik. Det var det bästa på hela dygnet. Att få stå länge i duschen och sen gå och lägga sig i sängen igen och bara ta det lugnt.
Sen år jag en egg Benedict och så körde vi hem till galningarna igen. Dom hade som vanligt varit exceptionellt snälla med sin faster. Det är väl roligt det där, att det nästan verkar som att andra har bättre hand med sina barn än en själv? Men å andra sidan skulle nog jag också vara en super-tjidtjie om jag bara var med barnen en gång i månaden.. skönt var det i alla fall, med ett dygn bara jag och min man. Vi har redan bestämt att boka in 2 nätter borta innan sommaren. Nu vet vi ju att barnen är mer än nöjda med att stanna hemma med sin faster. Chloe grät och hängde i hennes arm när hon skulle åka hem, det kändes fint i hjärtat att dom tycker så mycket om henne.
Då kanske vi kan använda oss av hennes barnvaktstjänster lite oftare framöver! Men nu dröjer det ett tag, det är inte så härligt dagen efter en sån där blöt kväll på stan. Nu längtar jag till imorgon när jag har sovit bort den här huvudvärken…
Låter onekligen som ni hade det lyckats :). Fint att barnen får sådant band till sin faster också, släkten är verkligen en viktig del i barns liv 🙂