Jag vet att jag fortfarande skrivit om förlossningen, men jag har helt enkelt inte haft tid. Jag spenderar nämligen mest all min vakna tid med att kolla på min dotter (och make sure att hon andas). Men det kommer en förlossningsberättelse! I alla fall kan jag ge en snabb sammanfattning av de första dagarna hemma.
Vi fick alltså komma hem i söndags kväll, då var Chloe 5 dagar gammal och jag kände mig lite bortkommen när jag helt plötsligt stod hemma i köket med en bebis i famnen. Det gick snabbt över, plötsligt kändes det som att hon var helt självklar här hemma hos oss. Första natten gick bra, jag vaknade fler gånger än Chloe (återigen för att vara säker på att hon andades. Inbyggt mammaradar?) och de kommande två nätterna har gått lika bra. Inatt sov vi från 23-4 och efter ett pass på 3 timmar då det matades, byttes blöja och gurglades så somnade hon om och sov till 11. Jag vaknade en timme innan henne och hann alltså gå ner och göra, och äta, frukost! Just matbiten har jag nu insett verkligen är lite kruxigt – för mig alltså. Det är inte alltid jag hinner äta, eller snarare göra någon mat, och jag är tacksam att vi har haft fint väder och C har grillat i vår nya grill de senaste två kvällarna.
Som sagt är hon en snäll tjej, som sover längre stunder och är relativt vaken längre stunder. Det resulterar i att jag faktiskt har fått sova rätt ordentligt och känner mig glad och utvilad. Men som sagt är det skönt att C är hemma nu första veckan, och om en halvtimme ska vi åka och hämta Chloes aahka (mormor) som kommer och hälsar på i 10 dagar. Jag kan knappt vänta på att få visa upp min fina dotter!
Åh vad gullig- och nu ser jag ju att hon är lik dig när du var bebis. Ja, tänk vad tiden går, det var ju bara nyss som du själv låg sådär sött!Kramar till er alla från seasa.