Nu är lillpigan inne i en ny fas och är lite knorrigare än vanligt på kvällarna. Det är inte vrål och skrik som aldrig tar slut, men det är knorr och armviftningar och hon kommer liksom inte till ro. Så vi vyssjar och sjunger och skumpar och ammar (mest jag inte så mycket vi) och när hon väl somnat vill vi lägga henne i hennes korg (eller bara bredvid mig i vår säng) men risken att hon vaknar är stor så ibland får hon ligga kvar i mina armar. Jag har försökt lägga ner henne tre gånger nu och hon har vaknat varje gång så nu ger jag upp och låter henne ligga i min famn medan jag kollar på gamla avsnitt av Glee.
Det får vara så här ett tag nu. Snart går det över och jag får sova mer än tre timmar åt gången och hon kommer vägra sova i vår säng.
Say it out loud